på riktigt för lillknas, jag kämpar varje dag för att göra hans liv så enkelt och bra som möjligt! Med rutiner, bilder, scheman, mat som han äter så han kanske kan gå upp lite, möten och  någonstans även försöka vara en fungerande människa. Men nu måste jag ta det ett steg till för att förenkla för mig. Vet inte hur det kommer att gå, OM det går men klarar inte av att leva med den stressen mer.  Och någonstans så måste jag få kraften att ta striden med skolan, det fungerar inte. Han har en super assistent som har och gör underverk med honom varje dag, men han har förvaring inte skola.

Om man inte räknar dom 3 uppgifterna som han ska göra varje dag, resten av tiden går till högläsning, dator och DS spel. Hur ska han kunna uppnå några mål? När ska han få lära sig att simma? Kanske en fjuttig tanke för er men för mig, som har kunnat simma sedan jag var väldigt liten och älskar sjön och havet är det stort. Vad händer om han ramlar i?

Tiden går och vi vet inte något alls om hur det ser ut nästa termin, förutom att några anser att han ska gå vidare till en högre klass till ytterligare ännu mer förvaring. Är det, det som är hans framtid? förvaring!  

Hur ska han kunna söka sig vidare, få en utbildning, jobb på 3 UPPGIFTER per dag. Finns inte ett mål som kan ha uppnåtts! Det kallas för anpassad skolgång, anpassad    skolgång!!

Lillknas passar inte in där, han är dömd redan innan han får en chans. Det är säkert jätte bra på alla sätt, att man har ändrat reglerna i särskolan, en tanke, så att "rätt" elever ska hamna där. Men när "fel" elever hamnar i den så kallade anpassade skolgången!! Lillknas passar inte in enligt diagnoser på särskolan men inte heller i den anpassade skolgången.  I särskolan finns det gymnasieutbildningar som ger ett yrke, en möjlighet att få arbeta, få en chans. När jag frågade om Lillknas chanser så fick jag det uppmuntrade tipset "han kan ju alltid gå på folkhögskola"  !?! Den chansen får han, folkhögskola inga möjligheter att få välja en utbildning utan bara det i den klassen där man tydligen placerar ASP elever.

Det gör mig förbannad så in åt hel.... Han kanske inte klarar av en utbildning alls, men han ska i vilket fall få chansen.

Är rätt trött på att aldrig få slappna av och lite på att folk faktiskt gör sitt jobb, och vill det bästa utan bara tänker på att förvara och sen slippa problemet. För det är det som händer här, jag har sagt redan från början att han behöver gå om minst en klass, han har inte haft någon skola under tiden som han bodde på det andra stället, eller ja han var ju där i skolan, men satt i ett rum och lyssnade på sagor i 2 år. Men det har pratats bort hela tiden. Och här är vi nu! 

Behöver inte det här, inte alls! Vet inte hur jag ska orka ärligt, men det måste ju gå, om jag inte kämpar för honom, vem kommer att göra det då? Men kanske tur att man är envis som en blå gris, för ge upp finns inte ens på världskartan! inte det här, inte det där eller något annat heller för den delen!   

Glad och tacksam för dom som finns, som jag får luta mig på och bli ledsen inför, som låter det vara så ett tag och orkar lyssna på mitt.    NI vet vilka ni är!

Fridens liljor