det finns inte mcyket att säga om något, har inte ord som inte låter som innan. Lika trött, sliten och less som igår och dagen  och många dagar innan det.  Vi kommer inte framåt alls. utan står kvar och trampar luft.  Hade hoppats på att vara ledig en stund i går när Lillknas var på kortis men det sket sig kan man säga!

Han exploderade helt och totalt, kastade saker, slogs, bet och skrek    Något var så fel och jag kunde inte lista ut vad. En tyst grabb hemma sen som "laddade av" i sitt rum. Fick börja plocka ihop alla ledtrådar som, knappt ätit på en vecka, störande moment i skolan som han inte riktigt kan få ihop, tillsammans med att jag hämtar honom i skolan för att sedan lämna honom direkt, blev inte bra och katasrofen var ett faktum.

Dagen i dag var brainstorming på hab med diverse personal för att komma på vad nästa steg är och hur.

Som om jag har tur kanske blir bra och det ger möjligheter som kan vara till hjälp både för lillknas och för mig med. Men vågar inte tro det innan jag har sett att det blir så.

Mötet efter det var ett försök att få lite ordning och reda på mina egna tankar, gick ju så där.   kan inte göra något utan bara vänta och se och hoppas framför allt! Men det gör så ont....

  Det här är våra nya familjemedlemmar Kajsa Kavat och Konrad.  Än så länge så har dom inte riktigt accepterat varandra hundarna och dom, men det kommer.    Misstänker en viss dam vid namn Milla som roar sig när ingen se att äta upp deras mat, skålen brukar vara så skinande ren ibland. somnar nu mer med en kurrande Konrad brevid mig,  och en sovande Kajsa en bit bort.

I morgon kommer syster Snaggel hit och vi ska göra ett försök att hitta på något, kan sluta hur som helst, viktigast är ändå att vi ses!   

Fridens liljor