Har varit en bra och skön heg som började mycket tidigt i fredags (för mig som är nattuggla) med att klockan ringde redan kl 06 för resa till Täby Bup för samtal om P och för att sedan ta med mig barnen hem.

Ett bra samtal som gav mycket svar på alla frågor som finns och väckte ännu  fler frågor. Tankarna kring P är att det inte är ren Asperger och ADHD utan ADHD,  och inom autism spektrat med svår ångest problematik.

Lilla knas så mycket du får dras med!   Vet att livet är väldigt tufft för honom och att han mår till och från otroligt dåligt med ångest och mycket oro. Dom kommer att ta upp hans "fall" så fort det går och ge honom förtur, dels för att han ska flytta hem till oss och dels för att man ska kunna börja med behandling så fort som möjligt (kbt tror dom kan fungera och medicinering )

Fick bekräftat på att det vi gör med schema och belöningssystem är bra tänkt och att vi ska fortsätta med det   

Fick en hel bunt med papper som både jag och hans pappa skulle fylla i och även som P skulle svara på själv.

Och så klart när jag kom ut så hade enbart min bil fått böter   för att det stod katrineholm på min p skiva och då ansågs den oläslig!?!    

Svor bara lite!

Sen till Åkersberga för att hämta killar som har väntat såååå läännnggee på att jag skulle komma, hopp in i bilen för hemfärd till K-Holm.

Hemma vid 16 tiden, handling och sen äntligen helg!

P vägrade först att fylla i papper med en massa s.k frågor som han tyckte att det var men ville senare att jag skulle läsa dom och han svara. (lång startbana)

Fick reda på saker som jag inte visste att han funderade på och förstår nu ännu mer hur rörigt det är i hans huvuvd ibland.

Allt väcker så mycket frågor om hur det kommer att bli?, kommer han att fungera "normalt" någongång?, hur blir det med skolan?

det snurrar på en massa frågor och samtidigt en lättnad att få veta att att det är så, det som vi har sett så länge, att få det bekräftat att det inte är vi som har behandlat honom fel, utan vi gör rätt! och att folk får helt enkelt acceptera att P är ett speciellt barn , ett mycket älskat barn  

Helgen har annars varit lugn och behaglig utan större tjafs, lite nya ord som testades. Ha lite svårt att på morgonen tillsammans med en kram få höra väl valda ord, men bara att svälja och låta det logiska tänkandet ta över. ( och tack för att jag har mitt stora hjärta att få bolla tankar med!!)

Men lika ofta som det kommer fula ord så kommer det ett gulligt som " du är min älskling mamma!"

 

LiLo

24 januari 2012 08:46

Du är verkligen full av emapti och tålamod du!
Hur gammal är P?
Min lilla skulle på "utredning" när han var 11 eller 12, första träffen gick bra, men andra...
Nä, vi gick aldrig tillbaks och fast det tog oss lång tid, så är allt bra idag, utan diagnos. Han hade dock inte så mycket att tampas med som din P verkar ha.
Kram

http://www.kucke-li-lo.bloggplatsen.se

knasmamman

24 januari 2012 13:58

tålamod vet jag inte direkt men inser att vissa saker måste man sätta sig över, annars så skulle det bli tjafs hela tiden.
P är 10 och ska bli 11.

kram!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

jag har bestämt att inte blogga mer nu, klarar inte av helt enkelt att bli bedömt, granskad, pratat om. Vi gör inga framsteg, finns inget positiv att berätta. Vi står och stampar i exakt samma spår som förra veckan och veckan innan det. MItt liv är...

på riktigt för lillknas, jag kämpar varje dag för att göra hans liv så enkelt och bra som möjligt! Med rutiner, bilder, scheman, mat som han äter så han kanske kan gå upp lite, möten och  någonstans även försöka vara en fungerande människa. Men nu må...

det finns inte mcyket att säga om något, har inte ord som inte låter som innan. Lika trött, sliten och less som igår och dagen  och många dagar innan det.  Vi kommer inte framåt alls. utan står kvar och trampar luft.  Hade hoppats på att vara ledig e...

är det mest hela tiden, jag har slut på ord. Ord och tankar som orkar hålla mig uppe ett tag till.  Jag trodde inte att jag skulle nå botten igen, inte så här hårt, brutalt, elakt. Jag vill inte lära mig något av det här, VILL INTE! Det enda jag k...

det gjorde Lillknas i dag när vi åt. Han har svårt att skära sin mat och brukar få hjälp med detta. Jag skar för stora bitar av köttet men tänkte att det ser han ju och tuggar mer noggrant. DET gjorde han inte! Han sväljer en stor bit och sätter den ...